Ett år sedan mitt hjärta brast i miljoner miljoner bitar

Till minne av Rusty

Idag är det ett år sedan jag tvingades att ta bort mitt russ ~ Rusty Sonick ~ på grund av kolik. Jag hade lovat henne att hon skulle slippa behöva gå igenom behandlingen av kolik om hon fick det en gång till. Beslutet att ta bort henne är ett av de svåraste jag behövt göra, men beslutet var självklart. Hon blev 27½ år och jag och min storebror fick henne den 11 september 1981. Hon blev ju så klart min barndomsvän och min trygghet när jag växte upp. Det gör fortfarande fruktansvärt ont i hjärtat när jag tänker på henne och tomheten efter henne i mitt hjärtat är enorm.

...................................................................................................
Idag fick Fina prova minimotorcykeln med Jonas hjälp. Hon tyckte nog också att det var roligt.

Felix åkte hem till Neo en stund idag och Nova kom hit. Kolla in busfiorna!

Efter en stund ringde Conny och hörde om Alessandra fick komma och leka med Fina och det fick hon så klart. Tjejerna lekte en stund på rummet, de tittade en stund på film och sen la vi lite pärlor. Jag gjorde pannkakor som de åt till det stod dem ur öronen! Jag har då aldrig sett på maken!

Jag var förste pannkaksstekare och Jonas var förste pannkaksdelare.

Fina var trött idag och efter en tre timmar orkade hon inte riktigt med att vara social med tjejerna. Jag skjutsade hem dem och hämtade hem Felix. När vi kom hem hade Fina somnat....

Jag lyfte över henne i soffan och hon somnade om....

Felix ville köra motorcykeln när han kom hem och attans!! vad det går undan!